Curiosity

Jag spenderade just 10 minuter på att klicka bort pixlar på en kub. Varför gjorde jag det? Det undrar jag också, så nu tänkte jag fundera fritt kring det.

Curiosity är ett simpelt men massivt dataspel som spelas av hundra tusentals människor samtidigt. En gigantisk kub fyller skärmen och zoomar man in upptäcker man miljontals små pixlar. Målet är att klicka på dem för att ta bort dem för att till sist nå kubens mitt. När ett lager pixlar klickats bort kan man börja på nästa.

Låter det utomordentligt trist? Det är det också. Men varför gör över 900 000 människor det då? För att få reda på den hemlighet som döljer sig i mitten. Det är ett socialt experiment och allas hjälp krävs för att nå så långt. Men det finns ett krux: bara en person kommer att få se hemligheten. Vad den personen sedan gör med den är upp till honom eller henne – håller han den för sig själv eller berättar han? Enda regeln spelskaparna har satt upp är att den inte får säljas för pengar.

Spelmakarna har hypat hemligheten rejält och kallar den ”livsförändrande”. Många ifrågasätter såklart detta, och rent konkret har det antytts från spelmakarna att det rör sig om en videosnutt.

Så frågan kvarstår: varför klickar folk? Jag misstänker att de flesta bara testar – de är nyfikna – men tröttnar snabbt och slutar. Några få är säkert extra hängivna. Man kan faktiskt även få ”verktyg” som till exempel gör att varje klick tar bort flera pixlar än en.

En favoritaspekt ur det sociala perspektivet är dock att många skriver ord i pixellagret. Resten av världen ser orden och det blir sedan en sport att ta bort dem. Vi påverkar alla varandra och även om man inte fysiskt ser de andra deltagarna så vet man att alla är där. Man är inte ensam och pixellagret förändras konstant. Dessutom är det lite häftigt att man utvecklar ett intresse att ”skapa” i pixellagret snarare än att man ser det som att man förstör det.

Hela kuben består av totalt 64 biljoner pixlar. Undrar hur lång tid det tar innan hemligheten avslöjas… Att vara den som får se hemligheten är snudd på omöjligt, men jag tror de flesta lever på hoppet om att ändå få veta. Och tänk bara de möjligheter den som får se den skapar! Visst, han har förbud mot att tjäna pengar på den, men han har ändå hundratusentals personers uppmärksamhet och intresse. Hur ska detta sluta? Jag är nyfiken!

Annonser

En reaktion på ”Curiosity

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s