Lillian Dalsgaard och sociala medier

Den här veckan har jag uppdaterat mina profiler och min närvaro på två sociala nätverk jag tidigare aldrig använt: LinkedIn och Couchsurfing.

LinkedIn är ett professionellt nätverk, en blanding av ett resumé och en kontaktlista. Som ett digitalt, utbyggt visitkort. Du fyller i saker som utbildning och arbetserfarenhet, och blir sammankopplad med andra yrkesmänniskor som du känner. Som vänner på Facebook, fast med ren fokus på yrkeslivet.

Jag har känt till det länge men aldrig sett poängen, men efter att en inbjudan dök upp i mejlen fick jag för mig att testa. Nu är jag ”connected” med allt från astronauten och pionjären inom dataspel Richard Garriott, till författaren Kim M. Kimselius, till min gamla lärare Sven Ögren. Folk jag har träffat eller mejlat med och som är bra karriärsmässiga kontakter at ha.

Couchsurfing.org har jag varit medlem på sedan 2010 för att jag då tyckte att det lät häftigt, men jag har aldrig själv testat det. Det går ut på att man när man reser kan få sova på en främlings soffa, och du kan göra din egen soffa eller gästsäng tillgänglig till andra som kan skicka förfågningar till dig om de reser till där du bor.

Jag gillar Couchsurfing för att det tycks ha en väldigt stark community där mycket handlar om hur man är som person och vilka intressen man har, och att man kan träffas över kulturgränser med det gemensamma intresset att resa. Det har en anda av mänsklighet och att ge någon något gratis utan att egentligen kräva något i gengäld. Dessutom har de ett väldigt bra system för att garantera att man inte träffar någon psykopat, där man kan gå i god för folk man har träffat och skriva kommentarer om dem.

Min första tanke var att jag kunde använda mig av Couchsurfing om jag reser till Athen den här sommaren, vilket var ett mål. Men det kommer nog slopas då jag sparar pengarna till framtida äventyr. Istället har jag tittat på vilka som söker boende på Rhodos de kommande månaderna och erbjudit min soffa till ett par. Får se om det blir några spännande möten.

Och när vi nu talar sociala medier gjorde vi i går en lite rolig undersökning på Instagram. Det började med att jag la ut denna bild:

LillianPå fyra sekunder hade den lika många ”likes”. Inom ett par minuter hade den 20-30 likes, och den stannade efter en kvart på runt 50 likes. Nästan samtliga var från främlingar. Vanligtvis får mina bilder bara i genomsnit 3-4 likes, och då endast från folk som jag känner. Vad berodde denna plötsliga likes-explosion på? Varför just den här bilden av alla?

Faroe5Jag hade taggat bilden med ”#party” och ”#girls”, två gissningsvis väldigt vanliga och populära taggar. Dessutom hade jag taggat Lillian Dalsgaard, personen längst till vänster i Instagrambilden. Hon är halvkänd, bland annat för att hon var en av medlemmarna i popgruppen Faroe5 för några år sedan, har varit med i TV-programmet ”6 på date” på TV3 Danmark samt spelat fotboll i Färöarnas kvinnolandslag.

Så den stora frågan var: fick bilden den plötsliga mängden likes på grund av de två taggarna #party och #girls, eller på grund av att Lillian? Vi tog detta ytterst seriöst och la ut två nya bilder. I den ena använde vi taggarna men struntade i at skriva Lillians namn, och i den andra taggade vi Lillian men skippade #party och #girls.

Resultatet? Båda fick endast några få likes, precis som vilken genomsnittsbild som helst. Ingen likes-explosion.

Slutsatsen? Ibland ska timingen bara vara rätt, man ska ha tur. Kanske råkade ovanligt många söka på antingen ”Lillian Dalsgaard” eller ”party” vid just den sekunden som jag la ut bilden på.

Sociala medier, oavsett om det handlar om Instagram, LinkedIn, Twitter eller annat handlar om att vara aktiv, att skapa kontakter och producera unikt innehåll. Men ibland är det bara ren och skär tur och bra timing som gäller.

En anna sak: en vanlig användare av Spotify kanske har max ett par följare av sina spellistor. Min gamla granne Mads Andersen har över 1000 på en enda spellista upptäckte jag nyligen av en slump. Jag frågade honom vad det kunde bero på, vad han har gjort för att lyckas få det. Han hade ärligt talat ingen aning. Kanske har någon slumovis delat hans spellista på ett annat socialt nätverk, och den tagit fart och blivit populär?

Jag tycker sånthär är fascinerande.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s