Livet i Kollektivet

Jag minns en svensk film om några familjer som bor i kollektiv. Antagligen under 60- eller 70-talet. Minns inte alls vad filmen heter eller vad den handlar om, men det fanns barn och en av dem hade lego men inte den andre.

Ett underligt sätt att leva på har jag alltid tänkt, men det gick nyligen upp för mig att det ju är precis så jag lever! I ett kollektiv! Visst, vi har inga barnfamiljer, men grunden är densamma. Vi har en liten trädgård i bakgården. Vi delar på sysslorna. Det finns alltid folk här.

I går kom jag hem från jobbet rund midnatt. Blev direkt skjuten av en leksakspistol som Tim hade köpt åt sina elever – han är lärare – och inom några minuter hade vi ett fullskaligt krig! Strax därefter satt vi med varsitt glas vin på golvet och pratade, 5-6 personer.

Tänk om jag hade bott själv.

Erin och Miki, mina två australiensiska kompisar, är på en tre veckor lång bussresa genom Europa. De kommer tillbaka den 22. Den 25 ska Miki och jag till Rhodos – biljetterna är bokade! Johanna har fixat boende åt oss och det ska bli en vecka med strandliv, kultur, äventyr och gamla kompisar.

I september ska vi på roadtrip genom Wales i några dagar.

På jobbet flyter allt på som vanligt. Vi har kul och gästerna är för det mesta trevliga. Det kommer många skandinaver.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s