Min arbetsfilosofi

En gäst frågade mig härom dagen vad jag gjorde där, i receptionen på ett hostel. Han sa att jag borde vara på ett stort hotell, att jag hade ”the appearance and politeness for it”.

I Turkiet och Thailand vann jag månadens ”blue spirit” (vilket kan sammanfattas som en kombination av att man arbetar hårt och bra och samtidigt sprider en positiv energi bland kollegorna) och jag har tänkt mycket på det där – vad gör jag annorlunda?

Jag tar ofta lång tid att lära mig nya saker utantill. Efter månader med samma jobb kan jag fortfarande ställa ”dumma” frågor då och då, oftare än de flesta. Jag lär mig grunden snabbt men har otroligt svårt at lära mig detaljerna, vilket gör att jag snabbt blir bra på mitt jobb men måste kämpa för att bli extra bra. Som ett exempel sa min kollega i går att fredagseftermiddagar är de mest hektiska. Sådant lägger jag aldrig märke till. Jag kör på och bryr mig inte om att lägga märke till och minnas sådana saker. Jag lär mig var jag hittar viktiga telefonnummer men jag lär mig inte numren utantill. Andra personer kanske har styrkan att de kan hålla sådan information i huvudet. Det kan inte jag.

Så hur kommer det sig då att folk verkar tycka att jag borde ha ett – i deras ögon – bättre jobb? Jag har kommit fram till att det har att göra med fyra saker:

1. För det första lär jag mig på mitt eget sätt och tar en dag i taget. Jag kommer snabbt in i det och jag minns själva processen väl. Det jag har svårt för är att sedan kunna föklara den processen för andra. Jag fokuserar på jobbet. Jag lär mig av mina misstag och gör aldrig samma misstag två gånger.

2. För det andra har jag väldigt höga krav på mig själv av den enkla anledning att jag bryr mig – ibland lite för mycket – om vad andra tycker och tänker om mig. Jag vill vara bra på mitt jobb. Jag har stött på så många människor som skulle kunna vara bra på sina jobb men som inte bryr sig om de gör ett bra jobb eller inte.

3. För det tredje har jag en förmåga att hålla mig lugn. Jag skriker inte åt en gäst för att gästen skriker åt mig. På ett lyxhotell är den förmågan viktig, på ett hostel mindre så (där är det enklara att bara slänga ut gäster som inte uppför sig). Lugnet gör mig även bra i oväntade situationer, och jag är bra på att lära ut saker för att jag har tålamodet och är pedagogisk.

4. Och för det fjärde tycker jag att det jag gör är kul, annars skulle jag inte göra det. Å andra sidan tror jag att jag har förmågan att ha kul även på ett jobb som många skulle kalla ett skitjobb. Jag har roligt på jobbet, och det ser folk. Gästerna ser det och blir själva glada. Kollegorna ser det och energin sprider sig. Kombinera den glädjen med viljan att vara bra på mitt jobb så kan det knappast gå fel.

Skulle jag vilja arbeta på ett större lyxhotell, få mer betalt och ett bättre CV? Egentligen inte. Jag gillar den mer avslappnade atmosfären på ett hostel. I många fall kanske jag uppför mig mer professionellt än vad jobbet kräver, men å andra sidan är det skönt att kunna ha kul på riktigt, inte stå där med ett fejkat leende och prata med rika människor som har skyhöga förväntningar. Jag har hellre hand om halvgalna människor, fulla ungdomar och får en kick av att polisen måste tillkallas då och då.

Annonser

En reaktion på ”Min arbetsfilosofi

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s