Filippinerna + Min plan för ”Livet som reseledare”

Jag sitter just nu på ett hustak på paradisön Boracay i Filippinerna. Jag skulle vilja jämföra dagarna här med den första veckan på en ny destination som reseledare (japp, där fick jag in en promo för min bok, återkommer till den längre ner 😉 ): man känner ingen när man kommer men har på några dagar fått en hel drös med nya, resglada vänner som man gör utflykter och ligger på stranden tillsammans med.

Det råkade vara BBQ-fredag dagen då jag anlände. Vi var många nyincheckade på hostelet. En riktigt lyckad kväll i takbaren med gratis mat och en baksmälla! Kan det bli bättre första dagen? 🙂

Vi har sedan haft flera middagar på restauranger, flera takhäng på kvällarna, och flera strandturer. Det kommer att dyka upp många bilder och videoklipp, inklusive en del tagna med min drönare, på Instagram de kommande dagarna, men här kommer ett litet galleri:

Men när ”de andra” gett sig ut på längre äventyr har jag tackat nej och istället gjort det jag kom hit för att göra: frilansa. Jag har gjort ett hörn på hosteltaket till mitt eget lilla kontor, med gratis kaffe och wifi. Jag har nu skrivit en rad olika researtiklar och artiklar om andra ämnen som till exempel att blogga, och har varit i kontakt med flera olika hemsidor som betalar för publicering. Förhoppningsvis nappar någon, men de flesta har lång väntetid, 1-2 månader innan man får svar. Om man ens får svar vill säga. Det är en hård bransch med mycket konkurrens.

Jag skrev innan min resa till olika aktörer här på ön, från diverse båtutflykter och kajakturer till ett cliffjumping-ställe och några kitesurfingarrangörer. Jag erbjöd drönarbilder och video till en viss summa. De som svarade sa alla ”tack, men nej tack, vi har redan material som vi fått gratis av våra besökare”.

Jag har i dag även erbjudit drönarvideos till tre olika gokartcenter (utomhus) nära Brisbane till halva det pris jag skulle ha fått av centret i London där jag filmade tidigare i år. De gillade filmen jag gjorde gratis hos dem så mycket att de ville ha en ny när det var sommar och fler på banan, men det var då jag kraschade drönaren på Island och den betalda filmen blev aldrig av. #frilansfail

Och en sista sak nu när vi talar frilans: jag har försökt komma på sätt att tjäna pengar på min nu flera år gamla, och fortfarande aktiva, intervjublogg Read an Interview, som byggt upp en följarskara. Jag har inte tillräckligt med läsare för att tjäna på reklam, men jag kom på att intervjuerna i sig fungerar som reklam för företag och personer som har något att sälja. Därför har jag mejlat ett dussintal personer som kanske vill betala för att bli intervjuade. Tänk författare, musiker, egenföretagare, sov.. Jag skriver ett personligt, välriktat meddelande till dem och länkar till denna sida på min egen blogg där de kan läsa mer och där jag säljer in idén.

De flesta som har svarat har sagt ”tack, men nej tack”. En har varit riktigt negativ till konceptet, och en har sagt ”Ja, jag är på! Kan vi ta det i januari?”

Jag har insett några saker som jag egentligen redan visste: frilans är mycket arbete och handlar till 90% om att marknadsföra sig själv. Det blir många ”dead ends”, en del negativa svar. Och får man någon som faktiskt är intresserad – oavsett vilken typ av frilansprojekt det rör sig om – dröjer det innan man faktiskt ser några pengar. Men jag hoppas att det bland allt detta kommer att dyka upp ett eller två projekt som faktiskt ger resultat 😀

Och då kan vi återkoppla till det jag nämnde i början av inlägget: min bok, Livet som reseledare. Att ge ut en bok, oavsett om det är genom egenutgivning eller via förlag, kräver massor med marknadsföring från författarens sida. Man kan inte bara skriva om den på Facebook och sedan tro att det är det. Man måste återkoppla till den om och om igen, i flera sammanhang och på så många platser man bara kan komma på.

Vad innebär det mer konkret för mig? Såhär har jag gjort:

  • Skrivit om och länkat till boken flera gånger på mina egna sociala kanaler (Instagram, Facebook, den här bloggen).
  • Skrivit om boken på olika Facebook-sidor för reseledare.
  • Tagit bilder och lagt ut bildgallerier i sociala medier – fungerar även som pressbilder.
  • Bett om och fått recensioner från några av mina vänner som jag vet läst boken. Utan recensioner är det i princip omöjligt att locka främlingar till att köpa en bok.
  • Skapat en hemsida om boken – denna fyller dock främst funktionen att boken ska få en mer seriös stämpel, hemsidan i sig leder ju inte till försäljning eftersom ingen på magiskt vis hittar till den om jag inte själv aktivt tipsar dem om den.
  • Erbjudit 10% julrabatt – och återigen berättat om detta på relevanta sidor.
  • Skrivit till olika resebloggar för att få dem att skriva om boken.
  • Kontaktat reseledarskolan Service & Co för att höra om de vill länka till boken på deras hemsida, eller kanske till och med använda boken i utbildningen. De har svarat att de är intresserade och ska titta närmare på det.
  • Kontaktat företaget Läromedia, genom vilket de flesta skolor köper sina utbildningsböcker. De har svarat och ska återkomma med några frågor.

Jag har varit återhållsam med att kontakta andra skolor direkt i väntan på Fritidsresors svar. Deras ”juridiske rådgivare” läser boken just nu, men det har nu gått över en månad och svaret jag får från Fritidsresor är hela tiden att det dröjer längre än förväntat. Jag börjar så smått göra mer reklam för boken utan deras godkännande.

Och såklart: om du inte redan gjort det, KÖP BOKEN NU 😉

Utöver det har jag en mer långsiktig plan:

  • En ny version av boken i januari, med eventuella ändringar från Fritidsresor och ISBN-nummer.
  • ISBN-nummer: krävs för att boken ska kunna säljas i butik. Med ett sådant öppnas nya dörrar, till exempel försäljning i bokhandlar och andra nätbutiker än tryckeriets egen. Jag misstänker även att Läromedia inte kommer att kunna köpa in boken utan ISBN-nummer.
  • En eventuell engelsk bok i början på nästa sommar. Flera har efterfrågat det, men dock inte troligt då det är för mycket arbete för en marknad som har minimalt intresse i den svenska resebranschen.
  • Pressmeddelanden. Jag tänker lokaltidningar, tidningen Skriva som ofta skriver om egenutgivning, och kanske något annat magasin jag inte tänkt på än. Detta lär ske så snart jag vet om det blir en ny version efter Fritidsresors kommentarer eller inte.

Livet som reseledare 11

Och det var allt för i dag 🙂 Jag fortsätter nu min kväll på Boracay. Ska redigera lite videoklipp och antagligen blir det gemensam middag strax.

Ingen jul med snö här inte! 😀

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s